Röttle by har anor från tidig medeltid. Äldsta namnet är Rytlofors, »den rytande forsen«. I riksarkivets pergamentsamling finns ett brev från 1279, som omtalar att malningsrätten vid Rytlofors kvarn tillhörde Nydala kloster. Om kring 1330 ägde konung Magnus kvarnarna i Röttle, vilka han tillsammans med några gårdar på Visingsö bytte bort till biskopen i Linköping. En av dessa kvarnar, som blivit kallad Jerusalems kvarn, finns ännu bevarad.
    Det är tydligt att det var »den rytande forsen« som tidigt gjorde Röttle till en betydande ort i bygden. Det är också fallen som sekler igenom givit liv åt byn och lockat företagare i stort antal dit. Röttleån avvattnar sjöarna Bunn och Ören. Fallhöjden på den cirka en mil långa årännan mellan Bunn och Vättern är 108 meter, därav 74 meter på de sista fyra kilometrarna genom Reaby och Röttle byar.
    Bygdens första elverk anlades i Röttle 1905. År 1922 reglerades vattnet och huvuddelen fördes därefter via bergtunnel och ståltub från Bunnström till en modern kraftstation närmare Gränna. Därmed var det slut med de rytande forsarna vid Röttle och de sista vattenhjulen stannade. Endast under vårfloden kan man numera uppleva de mäktiga fallen.

Per Brahes by
Den mest intressanta perioden i Röttles historia började när Per Brahe d.y. 1641 inköpte Västanå slott med tillhörande tolv hemman på höjderna söder om Röttle. I köpet ingick rätten till Röttle ström.
    När Per Brahe 1652 anlade staden Gränna blev Röttlefallen en stor tillgång. Medan de lättare hantverken placerades i stadens centrum hänvisades yrkesgrenar som behövde vattenkraft till Röttle. Snabbt etablerade sig ett flertal industrier dit, såsom pappersbruk, vantmakare, fällberedarstamp, kopparslagarhammare, krutstamp, borrbruk för musköttillverkning och polerkvarn, d.v.s. svärdsfejeri.

Smålands första pappersbruk
I Röttle skrevs de småländska pappersbrukens äldsta historia. Per Brahe anlade här ett pappersbruk 1646 för tillverkning av lumppapper. Det var det första av de bruk och verkstäder som under Brahes tid anlades i Röttle. Pappersbruket var också det bruk som fick bästa livskraften. Endast pappersbruket och fällberedarstampen samt kvarnarna kom att överleva reduktionen 1680.
    Papperet från Röttle levererades under de första årtiondena i första hand till det tryckeri som Per Brahe 1687 inrättade på Visingsö. Ännu idag finns Röttlepapper bevarat i handskrifter och trycksaker med sitt karaktäristiska vattenmärke med den grevliga kronan.

En ny industriepok
Upplevde Röttle by i mitten av 1800-talet. Då samlades ett stort antal hantverkare där och uppförde en lång rad verkstäder. Antalet kvarnar ökade till fyra och ett sågverk fick eget vattenhjul vid forsen. Bland övriga rörelser kan nämnas järngjuteri med tillverkning av järnspisar, grytor och andra husgerådsartiklar, laggkärlsfabrik, oljeslagen, benstampar, vågfabrik, snustillverkning, ölbryggeri, mekaniska verkstäder, smedjor m.m.
   Sammanlagt känner man ett 40-tal olika fabriks- och hantverksrörelser som tid efter annan funnits i byn. Samtidigt som pappers-bruket nedlades 1879 tycks flertalet av dessa rörelser ha upphört och endast kvarnar, såg och några mindre verkstäder upplevde 1900-talet.