ÅNG-OCH SEGELFARTYGET VEGA
ETT SKEPP FÖR ALLA VÄDER

Vid valet af fartyg sökte man naturligtvis erhålla ett sådant, som i möjligast högsta grad förenade alla de egenskaper, erfarenheten visat vara erforderliga vid navigering i de arktiska regionerna. Några av dessa egenskaper torde vara: sjöduglighet; styrka, isynnerhet mot pressning av is; grundgående, för att i okända farvatten löpa mindre risk samt vid behov kunna söka land så nära som möjligt; maskinkraft, åtminstone så stark, att man ej uteslutande vore beroende av seglen, utan under gynnsamma omständigheter kunde, utan hänsyn till väder och vind, fortskaffa fartyget; seglingsförmåga, d.v.s. full rigg, för att, även om maskinen bleve otjänstbar, t.ex. genom brist på kol, söndrig propeller m.m., kunna utföra den förelagda uppgiften.Valet föll på Vega såsom mest lämplig. Hon inköptes sommaren 1877 av bolaget "Ishafvet".

Hennes dimensioner äro följande: längd (största) 150 fot; bredd (största) 29 fot; djupgående 16 fot. Hon mäter 357 registertons och lastar omkring 500 tons.

Vega är byggd i Bremerhafen år 1872 och var från början uteslutande avsedd för säl- och valfångst i de arktiska farvattnen; är för isseglats försedd med nödiga förstärkningar och i övrigt ovanligt starkt bygd; spanttjocklek 12 v.tum; garnering 4 v.tum; bordläggning 4 v.tum samt ishud av Greenheart (Laurus chloroxylon) 3 v.tum. Hon är barktacklad, med dubbla märsrår, samt försedd med en 60 hästars ångmaskin (av Woolfska systemet), vilken under gynsamma omständigheter kan framdriva henne med 7 knops fart, med en kolåtgång av omkring 12 k.fot pr timme.

Som emellertid Vega vid inköpet ej befann sig i det skick, som hennes nya uppgift krävde, så begärde man och erhöll tillstånd att vid flottans varv i Karlskrona få låta henne genomgå en grundlig förändring och reparation. Statsverket bidrog härtill med 25,000 kronor. Hela den gamla inredningen borttogs och ersattes med den nuvarande, vars fördelning bäst inhämtas av ritningarna. Vidare inlades nytt trossbottensdäck, varjämte kommandobrygga samt kapp över nedgången till gunrummet anbringades; märsrårna, förut försedda med patentrev, ändrades till dubbla; master och större delen av rundhulten erhöllos nya och ishuden höjdes med två bordläggningsgångar. Maskinen söndertogs fullständigt och reparerades, pannan fick nya eldstäder och tuber, starkare och grövre propeller anskaffades m.m., så att av den gamla Vega knappt återstod mera än skrovet och det huvudsakliga av maskineriet.

Bland hennes fem båtar finnes en ångslup, försedd med en två hästars maskin; den har sin plats midskepps på däck, mellan stor- och fockmasterna. I närheten av stormasten är anbringad en ångwinch.
Emellertid finner man lätt, att Vega ej under hela expeditionen skulle kunna bibehålla det utseende, hon på ritningarna företer. Då, efter instängningsdagen den 28 September 1878, förhoppningen att samma höst komma loss hade försvunnit, vidtogos åtskilliga anordningar för att på bästa sätt bereda sig till den kommande vintern.

Bramrår och bramstänger nedtogos i däck. Seglen på de övriga rårna bibehöllos dock hela vintern underslagna, för att genast kunna tillsättas i händelse isen skulle bryta upp. För samma ändamål hölls även maskinen hela tiden så klar, att den tre timmar efter order om påeldning skulle kunna sättas i gång. Vintertält uppsattes över fartyget på så sätt, att ryggtåg fästes på halva undermasterna, och därifrån sträcktes tältet på varje sida ned mot relingarna. Den delen av tältet, som tillhörde aktre halvdäcket, uppsattes dock ej, för att icke hindra ljuset att komma ned i gunrummet. På årets mörkaste dag stod solen vid middagstiden ej mer än med sin halva diameter över horisonten, men det oaktat bibehöll sig gunrummet så ljust, att man där kunde se både att läsa och att skriva från kl. 10 f.m. till 2 e.m. För att utestänga kölden ovanifrån övertäcktes däcket med ett snölager av 6 tums tjocklek. Uppvärmningen under däck skedde medelst fyra kaminer och en kabyss; en kamin stod i gunrummet, en i maskinrummet, en på mellandäck och en i underofficersmässen, kabyssen stod på trossbottnen.

Även under den starkaste kölden (-47 C.) förefanns ingen svårighet att med dessa anordningar bibehålla en jämn temperatur i hela fartyget. I underrummet föll temperaturen aldrig under +2 C., oaktat ingen värmeapparat fanns därstädes. I och för uppvärmningen förbrukades omkring 25 fot kol i veckan.

För att erhålla en stor samlingsplats nere i fartyget frigjordes nästan hela mellandäcket. Ångslupen, som hade sin plats över luckorna till detsamma, flyttades åt sidan, på förluckan uppsattes en kapp och i storluckan anbringades fönster. Denna plats kunde sedermera användas till lektionssal och arbetsrum vid dåligt väder. Varje lördagskväll under mörkaste delen av året hölls här föredrag, och julaftonen firades ävenledes här efter vanlig svensk sed med gran och julklappar, lutfisk och gröt.

Vill du se en liten film ?

Den 18 Juli 1879, efter 9 månader och 20 dagars väntan, kom Vega loss ur sitt fängsel, hon ikläddes åter sin sjöskrud och anträdde fortsättningen av sin långa färd.

hem